Gert
Segling
Det är väl det här man kommer att minnas: 4-5 dagar till närmsta civilisation mitt i Atlanten står jag till rors i 12-13 m/s. Spinnakern är uppe och vi gör runt 10 knop. Det är mäktigt att i byar om 16-17 m/s få till en surf som varar 3-5 sekunder med en båt på 20 ton och drygt 300 kvm segel uppe och ändå känna att man har full kontroll över båten. En stor del av detta beror på vårt Parasail som ger en stabil gång även i hård vind. Båtens stora roder gör också att man har grepp om situationen. Koncentration är den sista komponenten. Tittar man åt fel håll eller konverserar övriga i sittbrunnen är det lätt att Sjöberg knuffar till en.
Slitage
Det är långt. Vi seglar cirka 2 700 nautiska mil, en sträcka som motsvarar Loftahammar - Visby tor 25 gånger, eller Marstand - Skagen 45 gånger tor.
När vi seglar hemma hinner det inte hända så mycket och vi är hyfsat nära kusten för det mesta. Här ute känns det som det händer mer och snabbare. Det tar bara någon dag för en tamp som ligger emot en annan tamp att skava av den. Det tar bara ett par dagar i grov sjö för att ett schackel som inte är åtskruvat, att skruvas upp och lossna. Ofta med en sjujädra smäll och gärna på natten!
Fenomenet kallas för chafing, eller slitage på svenska, är något man måste vara väldigt uppmärksam på under en överfart.
Vinden har blåst ca 8-10 m/s för det mesta, upp till 12-13 m/s. Vågorna är
2-3 m höga. Lite längre än vi är vana hemifrån. Vinden vrider ca 15-20 grader fram och tillbaka från grundläget. Under överfarten har den vridit från nordostlig vid Kanarieöarna till att nu vara ostlig. Prognosen är fortsatt ostlig under resten av seglingen. Sjön är i huvudsak nordvästlig men kommer ibland från andra håll. När vind och vågor inte riktigt är synkade kan det rulla rejält, upp till 20-30 grader. Då skaver och slår grejerna mot varandra.
På bilderna finns några exempel:
En gay till spinnakern som skavdes av – vi hade dubbla gayar och det var egentligen bara smällen som var otäck innan man såg var det var.
Ett kastblock som satt längst ut på spinnakerbommen och som fastnat i ett läge så att det inte kunde vrida sig. De sneda krafterna öppnade blocket brutalt.
Tampen till storens uthal började skava mot skothornet och vi satte dit en distans som skydd.Nocken på spinnakerbommen ser inte längre ut som när den tillverkades, då ett block legat emot och skavt rejäla märken.
Vi tog ned spinnakern mitt i natten för att kolla vad som ut som en skavskada, vilken tejpades i förebyggande syfte.
Diverse tampar har fått skavmärken och kortats av.
Vi går runt båten för att titta och känna på grejerna. Ljud lyssnar alla till och nya ljud undersöks. Lyckligtvis har vi inte drabbats av några större missöden (peppar-peppar).
Information
Jag har tagit på mig att vara gnist ombord och läser ned väder från vår norska spåman, vi läser grid-filer, får väder från ARC och tittar ut. Det är som hemma. Ibland stämmer det ibland inte. Det som inte går att förutsäga är lokala regnbyar, annars är det mest ostlig vind som gäller.
Vi får mail och positionslistor. Allt (utom personilga mail) tejpas upp i midskeppsgången i vårt ”information center”. På eftermiddagarna briefar jag övriga besättningen som hur vi ligger till och vilket väder det blir. Vi diskuterar sedan segelsättning inför natten och övergripande strategi.
Anders har hittills inte behövt använda sin befälsrätt utan vi har varit tämligen eniga i hur vi gör.
Praktikaliteter
Det är ganska varmt (26-27 grader i luft och vatten). Solen ligger på och man måste skydda sin vithylta lekamen från solen. Så fort man gör något blir man varm och lite svettig. Dusch finns ombord och Anders gör vatten varje dag. De 850 liter som finns ombord omsätts hela tiden och vi dricker vatten från tankarna. Varje person dricker 2-3 liter per dag.
Kläderna blir förstås smutsiga och ombord finns en tvättmaskin. Eftersom det är varmt ute soltorkar vi tvätten. Fast nu när vi träffat på squalls
(regnbyar) har vi gjort om förskeppet till torkstuga – mycket charmigt.
Att sova kan bli en intressant upplevelse. PÅ undanvind har båten vissa dagar ett rörelsemönster som en skadskjuten kråka. Vind och vågor från olika håll.
Ibland tar vågorna tag i båtens akter och vrider den, samtidigt som det kränger till uppåt eller nedåt. För att kunna sova har man slingerskydd i kojerna. Det är en duk man spänner upp längs med kojen och som hindrar att man faller ur. När man skall sova kan man t ex lägga sig tätt mot slingerskyddet och sedan bulla upp med en kudde på andra sidan. På rygg eller mage är en smaksak, men på sidan fungerar inte. Efter några dagar lär man sig rörelsemönstret. Det ska bli intressant att se vad som händer när man kommer iland med ett balanssinne anpassat för detta liv… Njutning Hela tiden får vi god mat, igår var det glass till dessert. Idag var det alle mans cigarr på akterdäck. Vi hade just slagit oss ned när det började ösregna. Vi satt kvar, garvade åt det hela och höll cigarrerna torra.
Claes
Så passerar vi c:a 1350 sjömil vilket är halva sträckan. Firar detta på det sätt som vår segling hittills har varit, med glädje, god mat och hårt arbete. Denna dag oxfilé och ett glas rött. Livet ombord har funnit sina former, vakter med segling, vila med prat eller sömn. En natt i månskensgata där Oscar och jag diskuterar abort, moralfilosofi samt om livet och sånt där, är något att minnas länge, länge.
Vi följer hela tiden vad de andra båtarna gör för distanser, vilka kurser de tar och hur vi skall segla. Gert vårt datorfreak, ger oss listor, väderprognoser från olika källor mm. Främst vår vi personligt väder från en norsk meterolog som skickar e-mail med förslag om väder, kurser mm.Navigering idag är högteknologisk och global. Peter Syvén följer hemma och skickar information via vackra färgbilder.
Vi ligger ju så långt fram att vi bara har sett någon enstaka båt under dessa 10 dagar. -It´s lonely at the top !!
De sista dagarna har vi kunnat segla spinnaker vilket ger en skön gång där man inte hela tiden i bädden känner sig som en gris på ett barbecue-spett.
Idag fiskas det på allvar och plötsligt blir det två napp på en gång. Oscar halar in en stor wahoa-fisk medan vi forsar fram i 9 knop, krävs styrka och listighet.
Glädje och krigsdans på akterdäck vidtar. Fisken tillagas i ugn med citron peppar och ratatouille.Vi omges nu av squalls vilket kommer från det nordiska ordet skvala och innebär små men intensiva värmeoväder som innehåller hård blåst och regn.
Dessa ser vi på natten med hjälp av radar.
En dag ombord är fylld av rutiner som inte är vanliga hemma. Vi vänder på ägg för att gulan inte skall sjunka till botten. Vi vänder på frukt och matar fiskar med övermogen frukt. Salladen är slut, de gröna tomaterna är djupröda, purjolöken har hälsat hem, men potatisen , apelsinerna, äpplena, och löken de mår utmärkt.
Sjukdomar , skador och hygien. Hygienen är viktig, vi är ständigt nyspritade, durken torkas dagligen, toaletter varannan dag. Eric har varit mest olycksdrabbad, med halsont, som kurerades med penicillin mest för att förhindra ev smittspridning, sen fick han en liten brännskada efter ett fall som löpte iväg, men fingret läker fint, med hjälp av fryst fisk och senare cortisonsalva. Anette fick té över framsidan , men även här hjälpte lite fryst mat, samt salva. Hälsoläget är således mycket gott. Dock har några båtar fått bryta, och idag upptäcktes en liten båt utanför tävlingen med stor roderskada.
Hur är det då med allt det där vi också skulle göra, sitta på däck, läsa böcker, tänka och fundera. Jo det hinns med emellan, och det gör GOTT.
De e gött å leeva !!!!!!
